
Vill önska er alla en god jul och ett gott nytt år! Mvh Anna-Karin
Ämnesblogg för svenska på Säffle Lärcenter
Intressant artikel om Sms-språk i DN "Sms-språket är 7kt 3vligt*" Intressant som ett inlägg i debatten om svenska språkets "fiktiva" utarmning.
I gårdagens nätupplaga av DN uppmärksammades, i en artikel, det språk som myndigheterna använder i sin kommunikation med allmänheten. I en ny undersökning har det visat sig att fler än hälften inte förstår de vanligaste "myndighetsorden". Att detta leder till problem är självskrivet och ytterst naturligt. Denna analfabetism kan orsaka konkreta missförstånd, bitterhet och allmänt missnöje. Om man tycker sig uppleva denna frustration över myndighetsspråk kan man emellertid göra något åt saken. Övning ger färdighet sägs det och för att bidra till minskade språkklyftor ger jag er här:
I svenska B finns det ett moment som behandlar en gammal klassiker. Don Quijote reser land och rike runt för att bekämpa orättvisor och för att hitta sitt hjärtas prinsessa. Frågan som vi ställer oss i den läsningen är huruvida han är beundransvärd eller galen? I somligas ögon kan säkert samma fråga ställas till dem som läser hela tjocka romanen om den sorgliga riddaren, när man istället kan läsa Henrik Langes seriestripp om samme riddare (ingår i en bok som heter "80 romaner för dig som har bråttom"). Jag känner mig emellertid otroligt nöjd över att ha läst boken i sin helhet, såväl som serievarianten. Överlag känns det berikande med klassiker som går igen och spökar i den nyare och mer moderna litteraturen. En annan tidslös tematik verkar vara argbiggan som ska tuktas ("Så tuktas en argbigga" av Shakespeare). I filmen "10 orsaker att hata dig" spelar Julia Stiles argbiggan och den som ska tukta henne är Heath Ledger.
Bokrean är förmodligen lika älskad som hatad. Somliga gillar att knuffas och stångas med andra galna bokälskare, medan andra väljer att förbise denna stora högtid. Var befinner jag mig mellan dessa ytterligheter, undrar du säkert? Erkännas bör, att jag faktiskt (frysande) stått utanför bokhandeln innan dess öppnande, väntandes på att dörrarna skulle slås upp. Detta var emellertid en engångsföreteelse. Jag skyller på att mina dåvarande studier i litteraturvetenskap gjorde mig förläst och tokig. Numer har jag en mer avslappnad inställning till berörd rea. Jag avvaktar gärna några dagar, för att få en lugnare shopping-atomosfär. Helt utan bokrean, nej det skulle jag dock inte vilja vara... den nya delen i vår, nyss inköpta, bokhylleserie måste ju trots allt fyllas på med något.
Föds man ond? Är ondska något vissa människor får i sig via bröstmjölken? Har man i så fall en himla tur att man själv inte matats med detsamma? Eller kan man vara omedvetet ond? En mycket intressant föreläsning av Phlip Zimbardo - en man som genomfört experiment och genom detta mött både andras och sina egna demoner.
Nu går vi mot ljusare tider, 14 min längre "dagar" kommer så småning om att bli till 30 minuter och fram emot terminsslut kommer vi kunna avnjuta underbara, varma kvällar i skymningssolen. Låter det som en utopi? Så är inte fallet... tro mig, en termin går fruktansvärt fort. Kanske är det för att den fylls med så mycket trevlig? Nya studerande, "gamla" studerande, intressanta möten, och spännande diskussioner.