Vem kan längta tillbaka till värme och sol, när man möter frostbeklädda träd och gnistrande åkermarker, när man ser isen hopa sig i Klarälven och vintersolen lysa på det smutsiga vardagsrumsfönstret? Är det ändå inte så att var tid och plats har sin charm? Förvisso blev jag snabbt medveten om vilka konsekvenser kylan bär i sin famn. Snuvan rinner, likt en flodvåg, och halsen visar mig sin "ömma sida".
Som ni förstår är jag tillbaka från semester och julfirande - tämligen peppad inför en ny termin. Jag hoppas att ni, trots min frånvaro, har kämpat på. Jag kommer att beta av era inlämningar så fort jag kan under denna (med ett litet avbrott imorgon för nyårsfirande) och nästa vecka. Hör gärna av er om det är några frågor eller funderingar.
Ha ett trevligt nyårsfirande, så hörs vi igen efter helgdagarna!
/Pernilla
